Skillnad mellan laktosintoleranstest och DNA-test

När det gäller att mäta laktosintolerans finns det två olika testmetoder: utandningstest och DNA-test. Utandningstestet mäter mängden vätgas i utandningsluften efter att man har druckit 550 ml mjölk. Vid laktosintolerans, där brist på enzymet laktas gör att laktosen inte bryts ner ordentligt, kan laktosen jäsa och bilda gaser i tjocktarmen, vilket resulterar i en ökad koncentration av vätgas i utandningsluften.

Å andra sidan visar ett DNA-test endast om man har ärftlig laktosintolerans och inte om den är förvärvad. DNA-testet kan ge information om genetiska variationer och om man har en ärftlig benägenhet att vara laktosintolerant.

Hur utförs testet?

När du har lagt din beställning kommer du att få ett test-kit hemskickat, som innehåller allt du behöver för att utföra testet själv, förutom mjölk (550 ml) som du behöver skaffa själv. Testet är ett utandningstest som mäter koncentrationen av vätgas och metangas i utandningsluften efter att du har druckit 550 ml mjölk. Provet samlas in vid fem tillfällen under en tre timmars period. Det är bäst att utföra testet på fastande mage och undvika att äta eller dricka under testperioden. Dina prover skickas sedan till vårt laboratorium för analys, och du får ditt provsvar digitalt efter att laboratoriet har analyserat dina prover.

Om laktosintolerans

Laktosintolerans innebär att tunntarmen har en minskad förmåga att bryta ner mjölksocker, även känt som laktos. Symptomen inkluderar magont, diarré och gasbildning. Laktosintolerans är inte farligt, men det kan vara mycket besvärligt för de som är drabbade. Det är vanligt att förväxla laktosintolerans med komjölksallergi, eftersom de ger liknande symptom men behandlas på olika sätt. På GetTested kan vi med hjälp av en enkel andningstest fastställa om du är laktosintolerant genom vårt Laktosintoleranstest.

Orsaker till laktosintolerans

Laktosintolerans innebär en överkänslighet mot laktos (mjölksocker). Laktos är en kolhydrat som naturligt finns i mjölk och andra mejeriprodukter. Laktosintolerans uppstår på grund av en brist på laktasenzymet, vilket innebär att kroppen har svårt att bryta ner laktos i tunntarmen och absorbera dess näringsämnen. Utan tillräckligt med laktasenzym förblir laktosen ospjälkad i tunntarmen. När laktos når tjocktarmen bryter tarmbakterier ner laktosen, vilket leder till bildandet av gaser som kan orsaka magbesvär och diarré. För att minska besvären krävs det att man minskar eller helt undviker intag av mat och dryck som innehåller laktos. När mängden laktos i kosten minskar eller elimineras försvinner vanligtvis symptomen.

Laktosintolerans är mycket ovanligt hos barn under fem års ålder. Om ett barn upplever magproblem beror det oftast på komjölksallergi, men det kan självklart finnas andra orsaker. Det är därför viktigt att få rätt diagnos för att kunna utesluta rätt livsmedel och bli av med besvären. Nedan kan du läsa om olika orsaker till laktosintolerans.

Primär laktosintolerans

Primär laktosintolerans är den vanligaste formen av laktosintolerans. Den är ärftlig och förekommer oftare i Asien, Afrika och södra Europa. Primär laktosintolerans beror på minskad produktion av laktasenzymet som behövs för att bryta ner mjölksocker. Produktionen av laktas minskar vanligtvis under skol- och tonårsåren hos personer som är ärftligt benägna för laktosintolerans. Personer med primär laktosintolerans kan uppleva besvär av livsmedel som innehåller höga halter av mjölksocker, såsom mjölk. Dock kan de ofta tolerera livsmedel som inte innehåller lika mycket mjölksocker, till exempel lagrad hårdost, yoghurt, smör och smörgåsmargariner som huvudsakligen består av smörfett.

Sekundär laktosintolerans

Sekundär laktosintolerans, även kallad tillfällig laktosintolerans, uppstår när tunntarmens slemhinna skadas till följd av obehandlade tarmsjukdomar eller parasitinfektioner. Ett exempel på en sådan sjukdom är glutenintolerans, där inflammation orsakad av gluten bryter ner tarmluddet i tunntarmen, vilket förhindrar absorptionen av näringsämnen. Sekundär laktosintolerans försvinner oftast när den underliggande orsaken till besvären behandlas och tarmslemhinnan har läkt.

Medfödd laktosintolerans

Medfödd laktosintolerans är mycket ovanligt och innebär att kroppen inte kan producera laktasenzymet alls. Till skillnad från primär och sekundär laktosintolerans, som är förvärvade tillstånd, är medfödd laktosintolerans en sjukdom som överförs genetiskt. Symptom uppträder redan efter födseln, och barnet drabbas av vattentunn diarré så snart det börjar konsumera bröstmjölk eller ersättning. För att undvika besvären krävs laktosfri bröstmjölksersättning. Personer med medfödd laktosintolerans behöver vanligtvis undvika livsmedel med höga halter av mjölksocker hela livet.

Laktosintolerans och komjölksallergi

Många förväxlar laktosintolerans med komjölksallergi (även kallat mjölkproteinallergi eller mjölkallergi), trots att det är två helt skilda tillstånd. Vid allergi mot mjölkprotein tål personen inte proteinerna i mjölken, till skillnad från laktosintolerans där besvären orsakas av mjölksockret, laktos. Mjölkproteinallergi uppstår när immunsystemet reagerar på ett eller flera proteiner i mjölken och bildar specifika antikroppar, kända som immunoglobulin (IgE), vilket i sin tur leder till inflammation. Symptomen inkluderar kräkningar, magont, diarré och hudreaktioner som eksem och nässelfeber. I vissa fall kan även astma och anafylaktiska reaktioner uppstå. Personer med mjölkproteinallergi måste helt undvika mjölkprodukter, inklusive get- och fårmjölk, samt laktosfria och laktosreducerade produkter. Å andra sidan beror laktosintolerans på brist på laktasenzymet, vilket resulterar i gasbildning, magont och diarré. Laktosintolerans är mycket ovanligt hos barn i skolåldern. Det man misstänker vara laktosintolerans kan faktiskt vara komjölksallergi. För att fastställa rätt diagnos är det viktigt att söka medicinsk hjälp och genomföra blodprov. GetTested erbjuder både allergitester och laktosintoleranstester.